Avlopp – skötsel och provtagning

En av de viktigaste skötselåtgärderna är att slamtömma avloppsanläggningen regelbundet. Om tömningar sker för sällan kan anläggningen bli överbelastad och efterföljande reningssteg ta skada vilket i sin tur kan innebära ett behov av extra underhåll. Det kan också påverka anläggningens funktion och livslängd.

Tömning ska ske av kommunens upphandlade entreprenör för slamtömning.

• Här kan du beställa slamtömning Länk till annan webbplats.

Förutsättningar för slamtömning

Här kan du läsa mer om förutsättningar för slamtömning och vad du ska tänka på vid tömning från land, sjö eller om du har en egen kompletterande sugslang/ledning:

• Checklista slamtömning - Värmdö kommun Länk till annan webbplats.
• Slamhämtning från sjö - Värmdö kommun Länk till annan webbplats.
• Landhämtning av slam - Värmdö kommun Länk till annan webbplats.
• Egen sugledning för slamtömning - Värmdö kommun Länk till annan webbplats.
• Tömning av fosforfilter och fosforfälla - Värmdö kommun Länk till annan webbplats.

Återfyll efter slamtömning

Det är även viktigt att komma ihåg att vissa avloppsanläggningar behöver återfyllas med vatten efter tömning för att inte riskera anläggningens funktion. Kontakta din leverantör eller entreprenör om du behöver information om vad som gäller för just din anläggning.

Du kan antingen återfylla din slamavskiljare genom att du använder vatten för t.ex. disk och tvätt, fyller med uppsamlat regnvatten eller genom att beställa tjänsten via servicecenter i samband med slamtömning.

Slamtömningsintervall

Hur ofta en avloppsanläggning behöver tömmas regleras i kommunens avfallsföreskrifter. Vill du slamtömma mer sällan finns det möjlighet att ansöka om dispens för ett längre tömningsintervall.

• Slutna tankar ska tömmas vid behov
• Minireningsverk och slamavskiljare med ansluten WC ska tömmas minst en gång per år
• Slamavskiljare med enbart bad-, disk-, och tvättvatten (BDT) ska tömmas minst vartannat år

Här kan du ansökan om dispens för ändrat slamtömningsintervall:

• Ansökan om dispens för ändrat hämtningsintervall för slam- och fettavskiljare Länk till annan webbplats.

Till ansökan behöver du bifoga vissa uppgifter/handlingar. Har du exempelvis en markbaserad avloppsanläggning för WC- och BDT-avlopp behöver du redovisa ett analysresultat på utgående avloppsvatten. Har du ett minireningsverk för WC- och BDT-avlopp behöver du, utöver ett analysresultat, även bifoga servicerapporter samt eventuellt yttrande från leverantören eller servicefirman angående lämpligt hämtningsintervall.

Observera att en dispens för ändrat hämtningsintervall är personlig och gäller därför inte nästa ägare vid eventuellt ägarbyte.

Kompostering av slam

Vill du kompostera slam på egen hand kan du ansöka om dispens. Anledningen till att du behöver en dispens för att få göra detta är att slammet är ett så kallat kommunalt avfall, vilket innebär att det är kommunen som är ansvarig för att insamling och behandling av avfallet.

För anläggningar som belastas med WC-vatten och på de fastigheter där kommunal slamtömning är möjlig är utgångspunkten att slam hämtas av kommunen. Om du har särskilda skäl, exempelvis om du har en större odling och är i behov av jordförbättring kan i undantagsfall en dispens beviljas trots att kommunal slamtömning är möjlig.

För avloppsanläggningar med endast bad-, disk- och tvättvatten anslutet kan dispens beviljas om avloppsanläggningen bedöms ha god funktion och inte påverkas negativt av egen slamtömning.

För att kunna få dispens bör din anläggning ha ett giltigt tillstånd. Anläggningen behöver även fungera som den ska och den får inte heller påverkas negativt av att man själv sköter slamtömningen.

Dispens för eget omhändertagande är i regel personlig, vilket innebär att den inte gäller längre om boende- eller ägandeförhållandena ändras. Om det däremot inte är möjligt att ha kommunal slamtömning på fastigheten, då finns det möjlighet att få en dispens som gäller på fastigheten oavsett vem som äger den.

Avvattning och hantering av slam och lakvatten

Slammet består till stor del av vatten. För att undvika att lakvatten från blött slam rinner ut från komposten är det viktigt att du avvattnar slammet innan du lägger det på komposten, dvs. att du låter vattnet rinna ur slammet i form av lakvatten tillbaka ner i din avloppsanläggning. Det vanligaste sättet att tömma på är genom att pumpa upp slammet till en slamavvattnare där lakvattnet kan rinna av och föras tillbaka till avloppsanläggningen.

Filtermaterial från gråvattenfilter avvattnar du enklast genom att låta det vara en tid, exempelvis i samband med att du stänger igen din sommarstuga på hösten. Då är filtermaterialet avvattnat på våren när du kommer tillbaka till fastigheten och det kan då läggas på komposten.

Avvattnat slam från gråvattenfilter kan i vissa fall slängas tillsammans med hushållssoporna förutsatt att materialet är torrt (avvattnat) och inte väger för mycket, då behöver du inte ha någon dispens. Om du slänger dina hushållssopor i säck som hämtas, får säcken inte väga mer än 15 kg.

Slamavvattnare

Det finns flera olika typer av slamavvattnare som går att köpa men det går även att tillverka sin egen. Om du ska tillverka din egen är det viktigt att du förklarar hur den egna lösningen kommer utformas i samband med att du skickar in din ansökan.

Kompostering av WC-slam

För WC-slam kräver vi växelvis kompostering och att behållarna för kompostering ska vara täckta, skadedjurssäkra, ventilerade och vara försedda med en tät botten så att lakvatten inte rinner ut i marken. Slammet ska komposteras i minst 18 månader utan tillförsel av nytt slam. Ska det komposterade slammet användas som gödsel vid grönsaksodling bör det komposteras minst 24 månader utan ny tillförsel av slam.

Syftet med att växelvis kompostera utan att tillföra nytt slam under 18-24 månader är att slammet ska hygieniseras i tillräcklig utsträckning, det vill säga att det ska vara fritt från smittoämnen.

Kompostering av BDT-slam och filtermaterial

För BDT-slam och filtermaterial från gråvattenfilter behöver du ha en kompostbehållare som är täckt, skadedjurssäker och ventilerad. Kompostering kan med fördel ske tillsammans med trädgårds- och matavfall.

För att få en effektiv kompostering av ditt avfall rekommenderar vi att du påbörjar komposteringen under vår- eller sommarperioden. Börja med ett rejält lager kvistar i botten för att få syretillförsel underifrån. Tillsätt gärna lite kompostjord eller gödsel för att få i gång processen.

När du lägger på nytt avfall är det bättre att lägga på lite och ofta, än mycket och sällan. Finfördela köksavfallet innan du slänger det i komposten och täck nyslängt matavfall med ¼ strö i form av klippt gräs, sågspån, sönderrivna äggkartonger, hackad halm, torra löv, flis eller liknande

Genomför gärna komposteringen växelvis eller låt komposten vila utan att du tillför nytt avfall. En färdig kompost är mörk och smulig – och den luktar jord. Låt den då eftermogna övertäckt i 2–3 månader innan du sprider den på fastigheten.

Sluten tank

Exempel på vad du som fastighetsägare kan kontrollera är att:

• tanken och tilloppsledningar är tät
• locket är helt, låsbart, barnsäkert och lätt att öppna för den som ska slamtömma
• slamtömning sker i tid
• det finns ett fungerande larm för att varna innan tanken blir full eller nivån kontrolleras manuellt regelbundet
• vid misstanke om att den slutna tanken är otät (vid inläckage eller utläckage), kontakta bygg- och miljöavdelningen.

Slamavskiljare

Har till uppgift att separera det fasta materialet från vattenmassan.

Exempel på vad du som fastighetsägare kan kontrollera är att:

• brunnen och tilloppsledningar är täta
• locket är helt, låsbart, barnsäkert och lätt att öppna för den som ska slamtömma
• merparten av slammet samlas i den första (största kammaren) och mängden slam minskar kammare för kammare. Slam i sista kammaren är ett tecken på överbelastning eller att slamavskiljaren töms för sällan
• det inte är slam i t-röret
• vattennivån i slamavskiljaren är normal, det vill säga nivån ligger vid underkant på utloppsröret
• mellanväggarna i slamavskiljaren är hela, rena och torra. Smutsiga mellanväggar är ett tecken på att avloppet någon gång svämmat över vilket kan utgöra en risk
• slamtömning sker i tid.

I eventuell väntan på slamtömning bör flytslammet föras över till den första kammaren. Uppstår flytslam i flera kammare regelbundet måste slamtömning ske oftare eller volymen på slamavskiljaren utökas.

Fördelningsbrunn

Om anläggningen har fler än en spridarledning så behöver det finnas en fördelningsbrunn efter slamavskiljaren för att sprida avloppsvattnet jämt över bädden.

Exempel på vad du som fastighetsägare kan kontrollera är att:

• brunnen och tilloppsledningar är täta
• locket är helt, låsbart, barnsäkert och lätt att öppna för den som ska slamtömma
• fördelningen mellan spridningsledningarna är jämn. Om så inte är fallet behöver fördelningen justeras. En snedfördelning ger sämre reningsresultat
• vattnet i fördelningsbrunnen är klart utan slam och påväxt. Beställ en extra tömning av fördelningsbrunnen för att ta bort slam och påväxt
• vattennivån är i höjd med underkant på utloppsröret. Om vattennivån är över utloppsröret kan det innebära att bädden är igensatt.

Pumpbrunn

Finns till exempel om det är stora höjdskillnader på tomten.

Exempel på vad du som fastighetsägare kan kontrollera är att:

• brunnen och tilloppsledningar är täta
• locket är helt, låsbart, barnsäkert och lätt att öppna för den som ska slamtömma
• det finns ett fungerande larm som aktiveras vid driftstopp.
• vattnet i brunnen är klart utan slam

Infiltration eller markbädd

Avloppsvattnet renas genom marken, antingen i befintliga jordlager (infiltration), genom markbäddssand (markbädd). Infiltrationen eller markbädden kan även bestå av kompaktmoduler vilket minskar ytan som behövs för anläggningen. I slutet av varje spridarledning ska det finnas ett luftningsrör. Luftningsrören har två viktiga funktioner, dels förser de bädden med syre, dels kan du som fastighetsägare med hjälp av rören kontrollera anläggningens funktion.

Exempel på vad du som fastighetsägare kan kontrollera är att:

• det finns inga rötter från träd eller buskar på bädden
• bädden används inte för parkering eller för upplag
• det är torrt i luftningsrören utan vatten eller slam. Använd en ficklampa och mätsticka för att kontrollera.

Om det finns vatten eller slam i luftningsrören kan det bero på:

• högt grundvattenstånd efter ihållande regn eller kraftig snösmältning. Mät igen när grundvattnet sjunkit. Eventuellt kan dränering bli nödvändig
• en större vattenbelastning än vad anläggningen är dimensionerad för. Kontrollera vattenförbrukningen och jämför med hur mycket vatten anläggningen är byggd för att ta emot. Minska vattenförbrukningen eller utvidga anläggningen (kräver tillstånd). Det kan också bero på inläckage. Jämför vattentillflöde under torrväder respektive efter en regnvädersperiod
• igensatta hål i spridarledningen. En vanlig orsak till igensättning är att slam eller fett har tagit sig förbi slamavskiljaren. En möjlig åtgärd kan vara att backspola spridarledningarna via luftningsrören
• för täta jordlager, olämplig för infiltration. Om marken där anläggningen ligger främst består av lera eller silt kan det leda till dålig dränering, eftersom sådana jordarter inte släpper igenom vatten särskilt väl. I sådana fall kan det vara nödvändigt att välja en annan typ av rening.

Uppsamlingsbrunn/provtagningsbrunn

Efter t.ex. ett minireningsverk eller en markbädd kan det finnas en särskild uppsamlingsbrunn/provtagningsbrunn innan det renade avloppsvattnet leds ut i mark, vanligtvis i en singelbädd.

Exempel på vad du som fastighetsägare kan kontrollera är att:

• vattnet i brunnen är klart, ofärgat och luktfritt. Det finns inget slam.

Gråvattenfilter för bad-, disk- och tvättvatten

Det finns många olika fabrikat och modeller på gråvattenfilter och kraven på skötsel och underhåll varierar mellan dem. I underhållsinstruktionerna för din anläggning ska det framgå hur just ditt gråvattenfilter ska skötas, och vilken tillsyn som kan vara aktuell för dig.

Exempel på vad du som fastighetsägare kan kontrollera är:

• anläggningens olika delar genom att öppna upp lock och kontrollera utbytes- eller slitagedelar
• om anläggning med filtermaterial - behöver det bytas ut eller tvättas?
• om anläggning med filterskivor - behöver slam tas bort?
• vattnet vid utsläppspunkten är klart och utan tydlig avloppslukt

Minireningsverk och reningsanläggningar

Reningsverk är en tekniskt avancerad anläggning som bygger på en känslig teknik med flera moment i behandlingen. Pumpar, kompressorer, ventiler med mera kräver el, fällningskemikalier måste fyllas på och en hel del tillsyn behövs. Även prefabricerade (förtillverkade) reningsanläggningar kan vara mer eller mindre tekniskt avancerade.

Minireningsverk för WC- och BDT- avlopp kräver en kontinuerlig service och skötsel för att fungera tillfredsställande. Du behöver teckna ett serviceavtal med en sakkunnig person som genomför regelbunden kontroll och service av anläggningen. Du som fastighetsägare är dock fortfarande ytterst ansvarig för att din anläggning fungerar som den ska, och du behöver själv regelbundet kontrollera din anläggning.

Journal ska upprättas och hållas aktuell av fastighetsägaren. Kemikaliepåfyllning, provtagning, service, driftsproblem, ingrepp, materialbyte eller andra åtgärder som har betydelse för anläggningens funktion ska noteras.

Hur just ditt reningsverk eller reningsanläggning ska underhållas varierar med vilket fabrikat och modell på anläggning som du har. I underhållsinstruktionerna för din anläggning ska det framgå vilken tillsyn som kan vara aktuell för dig.

Exempel på vad du som fastighetsägare kan kontrollera är att:

• lampa lyser vid korrekt drift.
• vattnet vid utsläppspunkten är klart och utan tydlig avloppslukt.
• färgen på slammet i processtanken är normal utifrån leverantörens beskrivning.
• slamtömning sker i tid.
• vid larm: är det ett återkommande problem? Kontakta servicetekniker
• om fosforfälla - kontrollera pH, beställ byte av fosforbindande material när pH är lägre än 9.

Exempel på vad som bör ingå i en fackmannamässig service är:

• den funktionskontroll som ska göras vid service enligt tillståndet.
• bedömning av om avloppsanläggningen uppfyller funktionskraven i tillståndet.
• identifiering av eventuella problem med anläggningen.
• påfyllning och justering av dosering av fällningskemikalie.
• kontroll av larmfunktion.
• rengöring av UV-lampor om sådana finns.
• undersökning och eventuellt utbyte av slitagedelar.
• att avloppsägaren meddelas om anläggningen används på ett sätt som stör dess funktion.

Kompletterande fosforrening

Kemisk fällning är en metod för att rena fosfor som ofta används i både minireningsverk, infiltrationer och markbäddar. Fällningskemikalien doseras i ledningssystemet före eller i samband med slamavskiljning. Kemikalierna reagerar med fosfor och bildar ett fosforrikt slam. Det kemfällda slammet samlas upp i slamavskiljaren.

Exempel på vad du som fastighetsägare kan kontrollera är att:

• byta kemikaliebehållaren vid behov
• fällningskemikalier finns tillgängligt och doseringen är anpassad till förbrukningen.

Ett annat kompletterande reningssteg för fosfor är fosforfilter med fosforbindande material. Filtret kan placeras efter en tät markbädd eller ett minireningsverk.

Exempel på vad du som fastighetsägare kan kontrollera är att:

• kontrollera funktionen genom provtagning av pH.
• byta det fosforbindande materialet när pH är lägre än 9.

Läs mer om tömning/byte av fosforfilter här:

• Fosforfilter/fosforfälla - Värmdö kommun (varmdo.se) Länk till annan webbplats.

Vissa typer av avloppsanläggningar behöver provtas för att vara säker på att avloppsvattnet är tillräckligt rent. I ditt avloppstillstånd står det om provtagning behövs, vilka prover du ska ta och hur ofta.

Du ska själv ta de nödvändiga proverna och lämna dem till ett ackrediterat laboratorium för analys. Om du har ett serviceavtal för din anläggning ingår ibland provtagning i avtalet, då är det servicefirman som gör provtagningen och skickar iväg för analys. Vilka prover som ska tas skiljer sig mellan olika anläggningar, men de vanligaste proverna är:

• pH-värde
• BOD7 (syreförbrukande ämnen i vattnet)
• tot-P (mängden fosfor i vattnet)
• tot-N (mängden kväve i vattnet)

Vid begäran eller behov ska du också lämna prov för analys av bakteriehalter (E. coli och intestinala enterokocker).

Hur mycket ska avloppsvattnet renas?

Tabellen nedan visar de reduktionskrav och schablonhalter som gäller för rening av blandat avloppsvatten vid olika skyddsnivåer enligt miljöskydd. De kan du jämföra ditt analysresultat mot.

Skyddsnivåerna är indelade i normal skyddsnivå och hög skyddsnivå, där den senare ställer högre krav på rening för att skydda känsliga miljöer.

• BOD₇: Är ett mått på nedbrytningen av organiskt material i vattnet. För att uppnå normal och hög skyddsnivå krävs en reduktion av BOD₇ med minst 90 %, vilket resulterar i en maximal utgående halt på 30 mg/l.
• Fosfor (tot-P): Totalfosfor är en av de viktigaste faktorerna som bidrar till övergödning. Vid hög skyddsnivå krävs en reduktion på minst 90 %, vilket ger en utgående halt på högst 1 mg/l.
• Kväve (tot-N): Vid hög skyddsnivå krävs en reduktion av kväve med minst 50 %, vilket innebär en utgående halt på högst 40 mg/l. För normal skyddsnivå finns inget specifikt reduktionskrav för kväve.

För anläggningar som hanterar endast BDT-vatten (bad-, disk- och tvättvatten) uppnås hög skyddsnivå för miljöskydd genom att toalettavfallet är utsorterat, då detta innehåller merparten av näringsämnena.

Hur tar du prover?

För att säkerställa att resultaten är representativa och tillförlitliga bör följande riktlinjer följas oavsett teknik eller typ av avloppsanläggning:

Förberedelser

1. Anläggningen ska vara i drift minst 2 veckor innan provtagning för att säkerställa att avloppsvattnet har gått igenom systemet och att gammalt, stående vatten inte påverkar resultaten. Om fosforfilter har bytts ut ska det också gå minst 2 veckor innan provtagning för att systemet ska hinna stabilisera sig.
2. Kontrollera att anläggning inte visar tecken på funktionsproblem, som dålig lukt, slamkakor, vatten i luftningsrör eller att slamavskiljaren är överfull eller översvämmad. Detta behöver åtgärdas före provtagning.
3. Provtagning ska inte ske direkt efter ovanligt väder, såsom kraftiga regn eller långvarig torka, eftersom detta kan påverka vattenkvaliteten och ge missvisande resultat.
4. Minireningsverk: Följ tillverkarens instruktioner för kontroll och provtagning.
5. Många minireningsverk har ett provtagningsläge som kan aktiveras via styrpanelen. I detta läge stannar processen och renat vatten samlas upp för provtagning.
6. Kemikalier, t.ex. för fällning, ska vara doserade korrekt och processen ska vara i full drift utan larm eller funktionsproblem.

Var ska provtagning göras?

1. Provtagning i provtagningsbrunn: Om en provtagningsbrunn finns installerad ska prov tas där.
2. Provtagning vid fosforfälla: Om anläggningen har en fosforfälla men saknar provtagningsbrunn kan prov tas direkt i brunnen. Det är viktigt att inte ta prov direkt vid vattenytan, eftersom ytvatten kan ha ett lägre pH på grund av reaktioner med luftens koldioxid.
   
   
3. Provtagning i minireningsverk: Vid minireningsverk ska provtagning göras enligt tillverkarens instruktioner.
   
   
4. Hantering av prover:

1. Provet ska förvaras kylt (2–8°C) direkt efter insamling för att bevara dess kvalitet.
2. Transportera prover till laboratoriet så snart som möjligt, helst inom 24 timmar. Vissa parametrar, som BOD, kan kräva kortare tidsintervall (max 6 timmar) för att ge korrekta resultat.
3. pH och temperatur: Dessa parametrar ska mätas direkt vid provtagningen, då de inte kan lagras för senare analys.
   
   
4. Hygien:

1. Använd skyddshandskar vid provtagning och undvik att vidröra insidan av provkärlet eller dess lock.
2. Förvara provkärlet väl förslutet och på en ren plats under transport.
   
   
3. Dokumentation:

1. Dokumentera tid, datum och plats för provtagningen samt eventuella observationer om anläggningens funktion och status.
   
   

Anläggningsspecifika instruktioner

För att få exakta och tillförlitliga provresultat bör du alltid följa de provtagningsrutiner som anges i instruktionsboken för din specifika anläggning. Dessa kan innehålla detaljerade riktlinjer för provtagningspunkter, processlägen och hantering av anläggningens teknik.

Om du saknar instruktionsboken eller är osäker på hur provtagning ska utföras, kontakta leverantören eller tillverkaren av din anläggning för rådgivning.

Skicka prov för analys

Proverna ska analyseras av ett ackrediterat laboratorium. Du som fastighetsägare ska kunna redovisa resultaten från analyserna för bygg- och miljöavdelningen när vi efterfrågar det.

Värmdö kommun har ett avtal med vattenanalysföretaget SGS Analytics Sweden (SGS). Det innebär att du kan lämna in prover till kommunen. Om du vill kan du välja att anlita ett annat företag för provtagning och analys av ditt avloppsvatten. Beställning av provtagning gör du direkt till det företag som ska utföra analysen.

Kom ihåg att det är ditt ansvar att skicka in resultatet från provtagning till oss.

Vattenanalys genom SGS

Beställer du vattenanalys genom SGS kommer provtagningsutrustning att skickas hem till dig. Du kan sedan lämna in ditt avloppsvattenprov till kommunen så skickas det vidare till SGS.

Vi tar bara emot vattenprov med professionell utrustning från SGS.

Var noga med att provet är märkt som avloppsvatten. Det är bra om provet är taget samma dag som det lämnas in, så att det blir så kort förvaringstid som möjligt. Du kan även lämna in dina vattenprover på SGS inlämningsställen.

Vid frågor om vattenprov kontakta SGS på telefonnummer 013-25 49 91.

Servicecenter i kommunhuset tar emot prover på onsdagar mellan klockan 8.00 och 14.00.

Relaterad information

• Avloppsguiden Länk till annan webbplats.
• Läs mer om provtagning och hur du beställer på SGS webbplats Länk till annan webbplats.